The ability to fight is, according to Swedish Armed Forces Doctrine (MilitärstrategiskDoktrin), depending upon the physical component, the conceptual component and themoral component.The purpose of this thesis is to examine in what way the Swedish doctrine is based onthe theories on war and war fighting by Sun Zi, Carl von Clausewitz, Antoine Henri deJomini and Mao Tse-tung.I have found that the Swedish doctrine is based on those theories.However, the Swedish doctrine needs to be developed in order to better explain therelation between the three components..

Syftet med uppsatsen är att pröva om Jominis principer om militärteori har någon inverkan på dagens slagfält, genom att de påverkar amerikanska doktriner, och därmed strategiskt och operativt tänkande. Dagens högteknologiska stridsfält är betydligt mer komplext och består av fler dimensioner, än det fanns när Jomini verkade. Det blir då viktigt att förstå de klassiska strategiska tankegångarna som ligger till grund för de operativa men även taktiska besluten. Det blir intressant att forska om och hur Jominis teorier verkligen har haft påverkan på de amerikanska doktriner som utvecklats efter 1976, speciellt då väst europeiska, även svenska, doktriner främst anses vara påverkade utav Clausewitz och dennes syn på krig. Inte minst då svensk militär personal interagerar med amerikansk militär personal på den internationella arenan, vilket sker i stort sett dagligen under internationell tjänstgöring.Uppsatsen kommer fram till slutsatsen att Jominis principer fortfarande påverkar amerikanska doktriner. Detta i sig ger en förståelse för hur amerikanskt strategiskt och operativt tänkande, och hur Jomini har påverkat utformningen av dem.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Gatufotografin fångar det utmärkande i det alldagliga och det surrealistiska i det väntade. Fotografiet har genom tiderna tilldelats en avgörande roll gällande hur vi tolkar världen. Vi läser in vår egen kulturella förförståelse när vi betraktar ett fotografi, och kameran är lika mycket en målares pensel som det är ett sätt att konstruera och tolka verkligheten. Alla fotografier har en avsändare och en mottagare. Fotografiet hjälper till att forma vår bild av verkligheten, men det är inte en obeskuren verklighet vi betraktar.Henri Cartier-Bresson är nära sammankopplad med gatufotografin, som i sin tur är nära sammankopplad med den romantiserade bilden av det fria och direkta livet, ocensurerat och äkta. Jag undersöker om det går att skönja fotografens handling i bilden, och jag ifrågasätter tron på gatans svartvita realism.

Syftet med detta projekt är att närmare studera vilka generella tekniska problem som kan förekomma vid instudering av Dutilleux´s sonatine för flöjt och piano, samt hur dessa kan lösas. För att få reda på vilka generella tekniska problem som kan förekomma har jag valt att föra samtal med flöjtister på proffessionell nivå och observera mina repetioner/min egen övning. Resultatdelen tar upp olika aspekter av teknisk problematik. Några exempel på detta är: Att hitta ett flöde i först satsens rytmiskakonstruktion, ha en flexibel embouchure pga. sonatinens stora register omfång samt förslag på alternativgrepp om greppkombinationen är mer komplicerad, eller förslag på alternativgrepp för att lyckas åstadkomma en bättre intonation..

Föreliggande studie är en komparativ fallstudie där Antoine de Saint-Exupérys LePetit Prince och dess svenska översättning analyseras enligt Juliane Houses analysmodellför översättningskritik. Som jämförelsematerial till den svenska måltextenhar de två engelska översättningarna av verket använts. Syftet med undersökningenär att analysera effekterna av eventuella skillnader mellan den aktuella källtextenoch dess svenska måltext samt att genomföra och redovisa en fallstudie som eventuelltskulle kunna ingå i en mer omfattande studie av exempelvis barnboksöversättningarfrån franska till svenska. Originaltexten är avsedd för både barn ochvuxna och kan, om läsaren vill, på olika sätt tolkas symboliskt eller allegoriskt.Texten visar sig också ha en synnerligen välplanerad och koherent komposition,vilken till största delen har bevarats i den svenska måltexten, men några avvikelsersom påverkar kompositionen har dock påträffats. Även avvikelser som kan påverkamålspråksläsarnas förutsättningar att tolka en del av de symbolladdade orden harnoterats, liksom avvikelser som påverkar uppfattningen av relationen mellanförfattaren och läsarna samt mellan de fiktiva personerna i texten.

Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare på Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgångspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrågas vid chefsrekrytering i Sverige.Syfte: Syftet med denna undersökning är att, med hjälp av headhunters, utreda huruvida det är Taylor eller Fayol?s principer som dominerar i företagsledningen.Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrågor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism.Slutsatser: Denna studie är avsedd att utreda om management är ett generellt yrke som går att tillämpa oavsett organisation och bransch eller om det är ett yrke som kräver anpassning efter specifika organisationer och branscher.

Denna uppsats analyserar det litterära temat känslighet i Sigfrid Siwertz? roman En flanör. Begreppet känslighet definieras i relation till perceptioner och känslor och därefter belyses känslighetens uttrycksformer tematiskt i en närläsning av romanen. Analysen relaterar vidare till andra valda litterära gestaltningar, som kan sättas i sammanhang med verket. Speciellt fokus läggs vid att kontextualisera känsligheten med hjälp av litterära såväl som filosofiska jämförelsepunkter.

Studien är en analys av Elin Wägners Norrtullsligan (1908) och Pennskaftet (1910) ur ett rumsligt perspektiv, med inriktning på genus. Syftet är att fördjupa läsningen av romanerna samt relatera dem till sin tids- och samhällskontext. Romanerna utspelar sig i medelklassmiljöer i Stockholm under tidigt 1900-tal, och handlar om kvinnor som omformulerar sina roller ochengagerar sig i bättre villkor. De centrala frågorna är: Hur gestaltas, representeras och diskuteras rum och stad i romanerna? Vilka rum använder karaktärerna och hur använder de dem? Den teoretiska utgångpunkten är att kombinera litteraturvetenskap med rumsteori, inspirerad av Alexandra Borgs avhandling En vildmark av sten (2011).

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska Konstnärinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnärsgruppen De unga och deras första utställning på Hallins konsthandel 1909 stämmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns något samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska Konstnärinnor grundades då enskilda kvinnor inte hade rätten att ställa ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnärernas önskan om förbättrade juridiska rättigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag också konstatera att det inte finns något samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta då de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska Konstnärinnors utställningar är allt för lågt för att kunna ha haft någon påverkan. .

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

This thesis is a study of spatial practice and literary depictions of homes in novels by Elsie Johansson, Kerstin Thorvall and Kristina Sandberg. The theoretical perspective is based on Henri Lefebvre´s view on social space, and on the concept of spatial practice. Research questions are: What homes are depicted? How does spatial practice function in the texts? How does the depictedspatial practice relate to norms and ideals?The novels, published 1993-2014, depict an interesting period in Swedish history (cirka 1920-1970) when politics and society at large was deeply involved in reshaping the homes and lives of Swedish citizens. The aim was to turn the citizens into new, healthy and rational parts of the new and rational society.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..